Rootes Car Club Sweden.  Ordf. Christian Carlsson tel 013-297279.   Mail: info@rootes.se

SUNBEAM-TALBOT OCH SUNBEAM BLEV ROOTESGRUPPENS BILAR FÖR TÄVLING OCH KÖRGLÄDJE

Dubbelnamnet Sunbeam-Talbot användes från slutet av 1930-talet och fram till mitten av 1950-talet på det Rootesgruppens märke som hade uppstått genom att de två väletablerade engelska firmorna Sunbeam Motor Car Ltd och Clement Talbot Ltd förvärvades av Rootes 1935 och ”bakades ihop” 1938.
Sunbeam räknar sina anor tillbaka till 1800-talet då John Marston Ltd tillverkade cyklar och sedan sin första bil 1899. Sunbeam gjorde därefter sportiga bilar och rena fartåk som t ex den Sunbeam Mystery med vilken Henry Segrave år 1927 blev först i världen att nå över 200 mph jordbunden. Märket Talbot å sin sida slog ett rekord i och med att Percy Lambert i en 4,5-liters Talbot år 1913 blev först i världen att tillryggalägga mer än 100 miles på en timme. Som de flesta andra märken gjorde Sunbeam och Talbot på 1920-och 1930-talet även stora lyxbetonade bilar, mer hyllade för komfort och status än för livlig sportighet.  

Strax före och strax efter kriget efter kriget hade Sunbeam-Talbot denna aristokratiska front.

Sunbeam-Talbot 80 och 90 från tidigt 50-tal var influerade av amerikansk design.

Den 2-sitsiga Alpine 1953-55 var en läcker skapelse med namn efter framgångar i Alp-rallyt

Alltså fanns det en tradition för Rootes att upprätthålla kring dubbelnamnet, när andra världskriget var över och det gjorde man genom att dra hem många segrar särskilt i rallyn med Sunbeam-Talbot 90 och dess tvåsitsiga variant Alpine (ofta kallad Marks-Alpine för att skilja den från 1960-talets Series-Alpine) .
Ett mellanspel i den modesta Ten-klassen – alltså ekonomiska bilar på runt 10 brittiska skattehästar – gjordes åren närmast efter andra världskriget med en modell som till utseendet liknade en verklig lyxvagn.
Tillägget Talbot slopades på 50-talets Alpine och var helt borta vid introduktionen av den USA-inspirerade Rapier 1955. En ny 2-sitsig Alpine kom på hösten 1959 med hyggliga sportegenskaper genom att den hade en uppskrämd version av Hillmans motor.  En riktig värstingvariant blev det dock av Alpinen, när den försågs med en V8 från Ford 1964 och fick heta Sunbeam Tiger, givetvis tänkt för köpare i USA, vilket också slog in och modellen är nu av stort samlarintresse.  Vanliga Alpine byggdes i cirka 70 000 exemplar, medan av Tiger framställdes bara tiondelen så många. Firman Thomas Harrington byggde intressanta kupéversioner av Alpine i små serier.

Sunbeam Rapier, en tvådörrars hardtop, kom som 1956 års modell (röd/vit) och fick ett par år senare sportigare motor och fenor (brun/vit). 1968 blev den omformad till en djärv fastback (ovan).

Till höger en av de tre Alpine som med svenska team vann klasseger i Monte Carlo-rallyt 1960. Andreföraren Nisse Falk provsitter 35 år senare 111:an.
Till vänster en Tiger. Till det yttre lik Alpinen, men två avgasrör skvallrar om en V8 under huven.

Familjebilen Sunbeam som kom efter Rapier och Alpine fick på många marknader tillnamnet Hunter, och ibland Vogue. Efter att några år senare franska Peugeot/Citroen tagit över resterna av Rootes från Chrysler fick Sunbeam som modellnamn på en bil faktiskt  leva vidare ända till 1981, men vad stod namnet då för ?