Rootes Car Club Sweden.  Ordf. Christian Carlsson tel 013-297279.   Mail: info@rootes.se

HUMBER är märket som hade modeller
för både medelsvensson och kungahus

Cykelfabrikören Thomas Humber hade börjat med bilbyggande redan före sekelskiftet 1800/1900. I motsats till många andra i branschen, jobbade Humber hela tiden med kardandrift, inte kedjor. Motorcyklar var en betydande produktion jämsides med bilarna ända till 1929. Det var också vid den tidpunkten som Rootes tog över ägarskapet och fick i samma sväng Hillman med  i köpet.

Först med 1933 års utbud börjar Rootesinflytandet göra sig gällande så tilllvida att man kan skönja en viss rationalisering inom det stora sortimentet av Humber och Hillman.

Humber på 1930-talet kunde vara konservativa bilar i 12-klassen (ovan), men också modeller med viss strömlinjeform (nere t.h.) TinTin åkte Humber ibland (ovan t.h.)

Humbrar på 30-talet var konservativt formgivna med undantag för en kort parentes med viss strömlinjeformen 1936 som inskränkte sig till att vindrutan blev delad och vinklad som en plog och att sidolyktorna på skärmarna  fick flyta ut på längden i stället för att stå upp som kula på en pelare.

Ifråga om exklusivitet så kunde Humber i samarbete med karossfirman Thrupp & Maberly tillhandahålla flera tjusiga special-utföranden på Pullmanchassiet under hela årtiondet. Snipe och Super Snipe (snipe = fågeln beckasin)  hette de andra  6-cylindriga modellerna som avlöste de med hästkraftsbeteckningarna  16/50 .  En 4-cylindrig motorvariant kom 1933 och blev i grunden bestående fram till 1966.

Redan i augusti 1945 annonserade Humber om -46:orna. Eftersom Rootes’ fabriker hade tillverkat fordon, vissa baserade på personbilarna, under hela kriget, så fick man igång efterkrigsproduktionen tidigt. De aktuella modellerna var nu Hawk, Snipe, Super Snipe och Pullman/Imperial - alltså en med fyrcylindrig (Hawk) och tre med sexcylindriga motorer. Utanpå såg de ut som förkrigsmodellerna.

Gen.Mont-
gomery’s Old Faithful (t.v.) torde vara världens mest berömda Humber.

1949 kom en modernt designad ny Hawk (t.h)

1949 kom en helt ny USA-inspirerad Hawkmodell och Super Snipe och Pullman/Imperial moderniserades också, om än försiktigt och tydligast genom att de fristående framlyktorna försvann för alltid.

Inför kungliga utlandsfärder och till furstehus inom imperiet byggdes Humber i specialmodeller av Thrupp & Maberly (ägt av Rootes), men även karossfirman Tickford gjorde Humber-varianter.
En ny Hawk med självbärande kaross kom 1957. Ja, allt utom motorn var nytt. Samma kaross användes året därpå för den nya Super Snipe som fick en ny ”kvadratisk” toppventil-sexa på 2,65 liter, faktiskt obetydligt större än Hawkens hederliga fyra.  Redan efter ett modellår ersattes den dock med en 3-liters.

Nya Hawk och Super Snipe gick att få som saloon, herrgårdsvagn och touring limousine. Saloonen och herrgårdsvagnen kunde fås med soffa fram eller med separata framstolar. Vidare kunde de beställas med automatlåda eller med överväxel.

Efter 1967 tillverkade Humber inga  stora modeller.  Den Humber som levde vidare till 1976 hette Sceptre och hade kommit in i Rootessortimentet av ordinära familjebilar 1963. Dess ”syskon” hette Hillman Super Minx, Sunbeam Rapier och Singer Gazelle, alla med egen personlig stil –Sceptre i synnerhet   – men med samma grundmotor på  1592 och senare 1725  cc.

Som så många andra brittiska märken såldes Humber ganska bra i Sverige i början av 1950-talet. Folk som körde långt, exempelvis handelsresande, uppskattade bilens komfort och den segdragande motorn. Till och med som taxi kördes Humber av droskchaufförer som i all hast inte fick tag i någon Dodge eller Volvo-sugga. Av Sceptre såldes bara ett 40-tal exemplar i Sverige.

En vackert renoverad Humber Pullman -53 (ovan)  som i likhet med den röda Sceptren (nedan) och Super Snipe Estaten -59 (nedan t.h) finns i Sverige och tillhör medlemmar i Rootes Car  Club Sweden