Klubbruta British Motor Meet Hjo 2024

Några bilder från vår klubbruta på British Motor Meet in Hjo 2024-08-03

Årsmötet valde ny sekreterare och ny webmaster och beslöt om sommarträff 2025 i Skåne

Protokoll från årsmötet kan läsas i klubbtidningen nr 4/2024 där de nyvalda också presenteras. Sommarträffen blir i det nordvästra hörnet av Skåne 14-15 juni.

Sommarträff 2024

Vår sommarträff 2024, tillika Nordisk Rootesträff hölls i Värmland 14-16 juni med stort deltagande och ett fint program. Det var i vanlig ordning grillning och åk-runda men också museumbesök, glassfrossa och tid för allmänt mingel och lite försäljning.

11 maj söndag

Vårmöte Norge Gamle Mossevei 55 1420 Svartskog

Mer information på www.rootes.no

1 juni söndag

Klubbruta Götaström Classic motor

Vaggeryds travbana

Fjärde upplagan av Götaström Classic motor hålls den 1 juni och platsen är som vanligt Vaggeryds Travbana som ligger emellan Jönköping och Värnamo, alldeles vid E4:an. Undviker du motorvägar går det lika lätt att ta sig dit via gamla Riksettan.

Mer information på www.classicmotor.se

13-15 juni fredag-söndag

Sommarträff i Helsingborgstrakten

Vi vill hälsa alla Rootes vänner välkomna till den lilla byn Åsljunga i kanten av Hallandsåsen och
precis vid gamla Riksettan vad kan väl vara bättre än detta att ha en bilträff på.

För de som vill träffas på fredagen för lite grillning och samkväm. På lördagen samlas vi för träff
information vid 11:30 med lite fika som klubben bjuder på (för Rootes klubbens medlemmar!), ca 12:00 kör vi ut på en runda i Nv.
Skåne. Vi kommer att stanna för fika halvvägs till självkostnads pris.
När vi är tillbaka på hotellet så är det möjligt för de som vill äta en 3 rätters med 1 glas öl eller vin
eller läsk/juice för 295 kr det kommer vara 1 svensk variant och 1 indisk variant.
Om ni vill ha detta vänligen anmäl intresse för detta till Joakim eller Mikael. Så återkommer vi med
exakt vad som kommer serveras när vi närmar oss träffen.

På söndagen efter frukost så är det avslutning.

Var: Nature Shelter Hotel (Åsljungagården)
www.natureshelterhotel.com
Vi har förbokat 30 rum, dessa är reserverade fram till den 31 mars (för Rootes klubbens medlemmar!)
Efter detta datum släpps de rum som är kvar tillbaka till hotellet.
Så det är först till kvarn som gäller.
Man bokar genom att skicka ett mail till info@natureshelter.com
med koden ”Rootes 2025” namn (för Rootes klubbens medlemmar!), önskemål om vilket rum man vill ha samt hur många nätter.

Det finns (priser för Rootes klubbens medlemmar!):
Enkelrum 995kr/natt inkl. frukost
Twin rum (2 enkelsängar) 1195kr/ natt inkl. frukost
Dubbelrum 1295kr per natt inkl. frukost
Skulle man ha problem med att boka kontakta
Joakim Puschke 070 368 41 97, puschke@telia.com
Mikael Helander 073 336 73 60 m.helander@telia.com

20 juli söndag

Rootes Heritage day

British Motor Museum Gaydon

Mer information på www.britishmotormuseum.co.uk

8-9 augusti fredag-lördag

Klubbruta 9 augusti British Motor Meet Hjo Stadspark

Fredag 8 augusti
18.00-21.00

Grillbuffé & trivselkväll med liveunderhållning på Hotell Bellevue

Pris utan boendepaket: 345kr per person inkl bordsvatten

Lördag 9 augusti
8.00-10.00

Entusiastbilarna anländer till Stadsparken. Kom gärna i god tid! De 300 första besökarna får den sedvanliga välkomstkassen.

8.30-16.00

Musikunderhållning under dagen från stora scenen

9.00-15.00

Lättare förtäring och kaffe/te servering finns på området under dagen.

11.00-11.30

Invigning av British Motor Meet 2024.

12.00-13.00

Ångbåten S/S Trafik lämnar hamnen för en rundtur på Vättern. Kan förbokas på www.sstrafik.se Pris: Vuxna 160 kr, barn 80 kr, barn under 7 år i vuxens sällskap reser gratis.

12.45-13.00

Pris utdelas till Årets Bilklubb

14.00

Sista chansen att lämna in röstsedlarna för People´s Choice. Lådor för röstsedlarna finns på scenen.

14.00-15.00

Ångbåten S/S Trafik lämnar hamnen för en rundtur på Vättern. Kan förbokas på www.sstrafik.se Pris: Vuxna 160 kr, barn 80 kr, barn under 7 år i vuxens sällskap reser gratis.

15.30-16.00

Prisutdelning och avslutning av utställningen

18.00

Söndag 10 augusti
7.00-10.00

Frukostmys på Hotell Bellevue där vi kan prata av oss om helgen, byta kontaktuppgifter och titta ytterligare på varandras bilar utanför hotellet. Pris utan boendepaket: 179kr per person

11.00

Adjö och avfärd hemåt

Mer information och anmälan på www.britishmotormeet.se

15-17 augusti fredag-söndag

Nordisk träff Vikersund Norge

Mer information på www.rootes.no

Hillman

Sunbeam

SUNBEAM-TALBOT OCH SUNBEAM BLEV ROOTESGRUPPENS BILAR FÖR TÄVLING OCH KÖRGLÄDJE

Dubbelnamnet Sunbeam-Talbot användes från slutet av 1930-talet och fram till mitten av 1950-talet på det Rootesgruppens märke som hade uppstått genom att de två väletablerade engelska firmorna Sunbeam Motor Car Ltd och Clement Talbot Ltd förvärvades av Rootes 1935 och ”bakades ihop” 1938.
Sunbeam räknar sina anor tillbaka till 1800-talet då John Marston Ltd tillverkade cyklar och sedan sin första bil 1899. Sunbeam gjorde därefter sportiga bilar och rena fartåk som t ex den Sunbeam Mystery med vilken Henry Segrave år 1927 blev först i världen att nå över 200 mph jordbunden. Märket Talbot å sin sida slog ett rekord i och med att Percy Lambert i en 4,5-liters Talbot år 1913 blev först i världen att tillryggalägga mer än 100 miles på en timme. Som de flesta andra märken gjorde Sunbeam och Talbot på 1920-och 1930-talet även stora lyxbetonade bilar, mer hyllade för komfort och status än för livlig sportighet.

Alltså fanns det en tradition för Rootes att upprätthålla kring dubbelnamnet, när andra världskriget var över och det gjorde man genom att dra hem många segrar särskilt i rallyn med Sunbeam-Talbot 90 och dess tvåsitsiga variant Alpine (ofta kallad Marks-Alpine för att skilja den från 1960-talets Series-Alpine) .
Ett mellanspel i den modesta Ten-klassen – alltså ekonomiska bilar på runt 10 brittiska skattehästar – gjordes åren närmast efter andra världskriget med en modell som till utseendet liknade en verklig lyxvagn.
Tillägget Talbot slopades på 50-talets Alpine och var helt borta vid introduktionen av den USA-inspirerade Rapier 1955. En ny 2-sitsig Alpine kom på hösten 1959 med hyggliga sportegenskaper genom att den hade en uppskrämd version av Hillmans motor. En riktig värstingvariant blev det dock av Alpinen, när den försågs med en V8 från Ford 1964 och fick heta Sunbeam Tiger, givetvis tänkt för köpare i USA, vilket också slog in och modellen är nu av stort samlarintresse. Vanliga Alpine byggdes i cirka 70000 exemplar, medan av Tiger framställdes bara tiondelen så många. Firman Thomas Harrington byggde intressanta kupéversioner av Alpine i små serier.

Familjebilen Sunbeam som kom efter Rapier och Alpine fick på många marknader tillnamnet Hunter, och ibland Vogue. Efter att några år senare franska Peugeot/Citroen tagit över resterna av Rootes från Chrysler fick Sunbeam som modellnamn på en bil faktiskt leva vidare ända till 1981, men vad stod namnet då för?

Humber

Humbrar på 30-talet var konservativt formgivna med undantag för en kort parentes med viss strömlinjeform 1936 som inskränkte sig till att vindrutan blev delad och vinklad som en plog och att sidolyktorna på skärmarna fick flyta ut på längden i stället för att stå upp som kula på en pelare.

Ifråga om exklusivitet så kunde Humber i samarbete med karossfirman Thrupp & Maberly tillhandahålla flera tjusiga special-utföranden på Pullmanchassiet under hela årtiondet. Snipe och Super Snipe (snipe = fågeln beckasin) hette de andra 6-cylindriga modellerna som avlöste de med hästkraftsbeteckningarna 16/50 . En 4-cylindrig motorvariant kom 1933 och blev i grunden bestående fram till 1966.

Redan i augusti 1945 annonserade Humber om -46:orna. Eftersom Rootes’ fabriker hade tillverkat fordon under hela kriget, så fick man igång efterkrigsproduktionen tidigt. De aktuella modellerna var nu Hawk, Snipe, Super Snipe och Pullman/Imperial -alltså en med fyrcylindrig (Hawk) och tre med sexcylindriga motorer. Utanpå såg de ut som förkrigsmodellerna.

1949 kom en helt ny USA-inspirerad Hawkmodell och Super Snipe och Pullman/Imperial moderniserades också, om än försiktigt och tydligast genom att de fristående framlyktorna försvann för alltid.

Inför kungliga utlandsfärder och till furstehus inom imperiet byggdes Humber i specialmodeller av Thrupp & Maberly (ägt av Rootes), men även karossfirman Tickford gjorde Humber-varianter.
En ny Hawk med självbärande kaross kom 1957. Ja, allt utom motorn var nytt. Samma kaross användes året därpå för den nya Super Snipe som fick en ny ”kvadratisk” toppventil-sexa på 2,65 liter, faktiskt obetydligt större än Hawkens hederliga fyra. Redan efter ett modellår ersattes den dock med en 3-liters.

Nya Hawk och Super Snipe gick att få som saloon, herrgårdsvagn och touring limousine. Saloonen och herrgårdsvagnen kunde fås med soffa fram eller med separata framstolar. Vidare kunde de beställas med automatlåda eller med överväxel.

Singer

Singer -alltid lite udda. Sist in i Rootesgruppen

Singer är den verkliga nestorn inom brittisk motorindustri, etablerad av George Singer i Coventry redan 1876 (1874 enligt vissa källor) för tillverkning av velocipeder och senare motorcyklar. Symaskins-Singer har inget med Singer i Coventry att göra.

Det dröjde till 1905 innan man började göra riktiga automobiler. Då följde en lång epok med ganska små familjebilar och cykelbilar som blev populära tack vare lågt pris och att Singer nådde vissa framgångar på tävlingsbanor. 1915 upphörde motorcykeltillverkningen.

Tekniskt låg Singer ofta i framkant och sådana finesser som individuell framfjädring och vätskekoppling prövade man tidigt, liksom motorer med överliggande kamaxel. En sportmodell 1934 levde upp till modellnamnet Le Mans genom att vinna tillförlitlighetstävlingar. Efter andra världskriget gjordes både konventionella 1,5-liters sedanmodeller och en 4-sitsig roadster.
År 1956, efter en period av minskad försäljning, tog Rootes över företaget och lät Singernamnet leva vidare, kanske delvis av känslomässiga skäl eftersom det var hos Singer som Sir William Rootes en gång gjorde sin första praktikperiod inom bilvärlden. Efter 1970 tillverkades inga bilar av märket Singer. Sista utgåvan var såsom lyxvarianten av Rootes småbil med svansmotor. Den hette Singer Chamois.

Commer

Commercial Cars Ltd

Helt logiskt är Commer en förkortning av företagsnamnet Commercial Cars Ltd . Det etablerades i London i början av 1900-talet, men flyttade snabbt vidare till staden Luton där en stor fabrik byggdes för produktion av lastbilar. De var gediget konstruerade, hade kedjedrift och massiva hjul som var det vanliga, men man kom också med nyheter som till exempel en selektiv växellåda. Behovet av lastbilar ökade i den industrialiserade världen och därtill kom första världskrigets motorisering, så Commer byggde och exporterade så mycket man hann med.

Sedan kom bakslaget lite in på 20-talet och konkurrens från tyska och även en svensk tillverkare. Det blev så illa att Commercial Cars gick helt överstyr och enda räddningen blev Humber (då fristående och välmående) som tog över, men klokt nog behöll namnet som nu officiellt skrevs Commer. Rootes fanns på plats i bakgrunden som försäljningsorganisation för Humber, i förening med Hillman 1928, och köpte ett par år senare alltihopa; bevarade, utvecklade och utökade snart med Karrier och Sunbeam. Det gick därmed tryggt framåt på 30-talet med ett utbud från Rootes som omfattade nästan allt som privatpersoner, åkare, bussföretag, brandkårer och kommunala organ kunde behöva.

För småföretagaren lanserade man modellen 8 CWT Express Delivery Van, som var lik en Hillman Minx stationsvagn, men med igenlagda bakre sidorutor och lastinredning. Både stora QX och Express blev populära och höll i sig som Commer-modeller i väldigt många år. Det gjorde även Superpoise som uppdaterades några gånger under 1950-talet, inte minst ifråga om förarkomfort och följde på 60-talet personbilstrenden med dubbla strålkastare.

En Rootes-innovation 1954 var den trecylindriga ”platta” dieselboxermotorn TS-3 , som sedan fått kultstatus dels för sitt speciella ljud, dels för en kanske oväntat bra ekonomi och slitstyrka. Därtill praktisk för installation i busschassier som den ursprungligen var tänkt för.

Två små skåpbilar som slutligen bör nämnas i en mini-historik om Commer är Cob och Commer Imp. Cob var en i grundutförandet ytterst spartansk skåpversion av Hillman Husky. Imp-Commer blev något av en parentes i Imp-epoken, men vem skulle inte vilja ha en så’n märklig svansmotorskåpbil idag?

Den Commer som på 60-talet blev mest såld i Sverige bör ha varit  3/4-tons van-modellen PB som fanns i form av småbuss, kiosk-bil, campingbilen Caravan och ytterligare ett tiotal varianter. När Chrysler tog över Rootes fick denna van-Commer leva kvar ett tag men med namnet Dodge i stora bokstäver på fronten. 1976 försvann det anrika märket Commer.

Karrier

Karrier Motors Ltd

Trådbussar hade kommit på modet, alltså bussar som hade elmotorer vilka fick sin strömförsörjning via rullar som låg an mot luftledningar. Där var Karrier snabbt på plan och idag skulle man säga miljövänliga.

En helt annan sektor som man mutade in sig på var interntransporter inom järnvägsområden och fabriksanläggningar. Där tyckte man sig se behovet av en ”motoriserad häst”, alltså en liten dragare för kärror och släpvagnar korta sträckor på trånga ytor. Den lilla 3-hjuliga traktorn fick namnet Colt, senare Cob. Denna satsning blev ingen ekonomisk  succé och Karriers hjälp ur problemläget 1934 blev Rootes. Raskt skrotades fabriken i Huddersfield och Karrier placerades in i den växande Commer-fabriken i Luton.

Det annalkande storkriget kanske man inte anade, men det kom och det orsakade behov av minst 20000 Karrier lastbilar (och säkert lika många Commer), så 1946 var det gediget utprovade modeller som kunde erbjudas den civila marknaden, men de exteriört uppdaterade modellerna kom först 1948-1950 med modellerna Bantam och Gamecock, båda väldigt lika Commers motsvarande 2-4-tonnare som trubbnosiga skåp- och flaklastbilar. Motorerna var förstås ur Rootes sortiment av både bensin- och dieseltyp, inklusive TS3-dieseln.

Rootes Marine

Information kommer